LONY

Nej okej inte riktigt så illa men ibland undrar jag. Min bilradio har blivit stulen (jag vill slå ihjäl den skyldige), pick upen sa upp sig i fredags när mamma var på väg t linköping. Sedan fick vi åka från norrköping hem i två bilar för att pick upen var lagad, men transporten stannade på skolan. Jag o rye stod över hubertusen som vi så länge sett fram emot. När ulmus skulle på hubertus insåg vi att gräsbrodd, vaccinationsintyg samt kavajer var kvar i linköping men det blev hubertus i alla fall. På väg hem i fredags blev det galet mycket bilköer. Suck.


Kim O´Hara  (Ohyra <3)

Ja som sagt så vann jag o Rye för två veckor sedan och den tävlingsdagen kunde inte ha gått bättre.

Och precis när man känner sig på topp landar man med fötterna på jorden igen; bokstavligt talat.
Förra helgen var det allsvenskan igen. Första klassen kändes Rajjan seg men hoppade iaf. I omhoppningen var svängen lite väl tajt så vi rev. Men det handlade ju om att vinna eller försvinna.
I lagklassen hoppade Rye mycket finare o allt gick bra fram till hinder sju där det blev missförstånd. Språnget blev helfelo jag landade på halsen, kravlade upp igen o drev på mot nästa hinder. Vi hoppade men rev. Sista hindret kraschade vi o´ch jag åkte av. Kände mig som världens elakaste ryttare och var livrädd för att ha förstört Rye s förtroende.

Men det händer även de  bästa, missförstånd ibland så vi biter ihop och tragglar vidare..

Men idag var det klubbtävling på Solna, 90cm. Jag red O´Hara som inte var jättetaggad inne på banan och vi fick några kråksprång. Tog oss runt dubbelnolla och segrade! Ja jag säger då det; hela tiden är fram- o motgångarna en berg-o dalbana....