Orealist? javisst!
Jag får ibland höra att:
- jag har orealistiska mål
- för höga krav på mig själv
- att jag befinner mig i "min egen lilla värld"
- att jag bör fokusera på det som är bra lite oftare.
Hmm jag har tänkt över det här:
- det är knappast som att jag begär OS-guld i slalomskidor (vilket vore OREALISTISKT) så därför är inte mina mål orealistiska
- jag blir frustrerad när jag inte ens kan lyfta upp hakan när jag rider, sitter bara o kollar ner på hästens öron (vad nu det gör för nytta) och de kraven kan ju knappast vara så höga
- flummig har jag alltid varit, det är ingen nyhet
- visst kan man känna sig duktig ibland, men för att bli bättre är det ens svagheter som man måste träna på.
Jaa mina lärare här på skolan säger:
"Sikta mot stjärnorna så når ni molnen"
Jag tänker:
"Om jag siktar mot slutet av universum så borde jag nå...?"
:)
Hej på dig!... Det är skillnad på att ställa krav på sig själv och vara dum mot sig själv. Jag måste nog säga att du är dum mot dig själv. Det är inte kraven på dig som är orealistiska det är bara synen på dig själv som är det. Var lite snällare mot dig själv och tänk på att det går bara att ändra på en detalj i taget. Vill du inte kika ner på hästen då du rider så börja med att fokusera på det. Skit i det andra till du känner att det är ok. Med alltför många ditten och datten som ska ändras samtidigt kommer du inte att orka fullfölja... En skitbra bok om du är intresserad är " spänst & harmoni i ryttarens sits" /birthe Vogelius (ICA bokförlag)En mycket bra bok! (Om du siktar mot slutet av universum så kan du komma hur långt som helst)
Lycka till!
/A
