Seger
Förra helgen kom vi tvåa på 100cm klassen, efter att ha gjort en runda dubbelnolla. Var nöjd med den ritten.
Idag tävlade vi igen och oddsen var emot oss. Rye är verkligen i toppform med självförtroende och kanonfin i kroppen. Ridpassen under veckan har gått över förväntan. Men idag var jag förkyld och väldigt seg, visste inte ens hur mycket jag skulle orka rida. Dessutom var tävlingen på gräsbana därför fick Rye ha gräsbrodd på sig. När jag gick banan till 100cm klassen kände jag hur tung den var, med mycket lera och vatten efter allt regn.
Rye kändes tung att rida på framridningen men det tror jag berodde på underlaget. När vi kom in på banan hann jag känna hur fin Rye kändes över de två första hindren, sedan var det bara att ösa på. Hela rundan var jag nöjd med, tempot var bra och vi fick flera fina språng. Det slutade med en första plats, vår första seger på lokal nivå! Jag tror att det var svängen på första hindret i omhoppningen som gav oss den blågula rosetten. Vi red först på ärevarvet <3
Sedan var det dags för vår debut i 110cm. Jag har aldrig startat 110cm förut. Trots det kändes inte hindren speciellt höga när jag gick banan, hade förväntat mig kolossala höghus att hoppa över. Vi tog ett par språng på framhoppningen och sedan var det dags. Rye kändes på G när vi kom in på banan och än en gång var tempot bra och vi fick fina språng. Det har hänt mycket sedan i våras, jag behöver inte längre bära Rye runt banan utan nu räcker det med att jag stöttar honom. Världens finaste häst <3 Men sista hindret i grundomgången rev vi bara för att jag slarvade, skulle ha varit mer nogrann och inte tittat ner. Men Rye hade inga som helst problem med höjden.
Faktiskt så räckte den rundan till ett ärevarv till och den här gången en röd rosett. En lyckad debut! Vi åkte hem utan att jag fattat vad som hänt!
Den här bilden är från Rosersberg förra helgen:
Idag tävlade vi igen och oddsen var emot oss. Rye är verkligen i toppform med självförtroende och kanonfin i kroppen. Ridpassen under veckan har gått över förväntan. Men idag var jag förkyld och väldigt seg, visste inte ens hur mycket jag skulle orka rida. Dessutom var tävlingen på gräsbana därför fick Rye ha gräsbrodd på sig. När jag gick banan till 100cm klassen kände jag hur tung den var, med mycket lera och vatten efter allt regn.
Rye kändes tung att rida på framridningen men det tror jag berodde på underlaget. När vi kom in på banan hann jag känna hur fin Rye kändes över de två första hindren, sedan var det bara att ösa på. Hela rundan var jag nöjd med, tempot var bra och vi fick flera fina språng. Det slutade med en första plats, vår första seger på lokal nivå! Jag tror att det var svängen på första hindret i omhoppningen som gav oss den blågula rosetten. Vi red först på ärevarvet <3
Sedan var det dags för vår debut i 110cm. Jag har aldrig startat 110cm förut. Trots det kändes inte hindren speciellt höga när jag gick banan, hade förväntat mig kolossala höghus att hoppa över. Vi tog ett par språng på framhoppningen och sedan var det dags. Rye kändes på G när vi kom in på banan och än en gång var tempot bra och vi fick fina språng. Det har hänt mycket sedan i våras, jag behöver inte längre bära Rye runt banan utan nu räcker det med att jag stöttar honom. Världens finaste häst <3 Men sista hindret i grundomgången rev vi bara för att jag slarvade, skulle ha varit mer nogrann och inte tittat ner. Men Rye hade inga som helst problem med höjden.
Faktiskt så räckte den rundan till ett ärevarv till och den här gången en röd rosett. En lyckad debut! Vi åkte hem utan att jag fattat vad som hänt!
Den här bilden är från Rosersberg förra helgen:
Kommentarer
Postat av: Sofie
AHHH! Grattis gumman!
Trackback
